Hur öppnar man ett samtal om klimatförändringarna?

Hur öppnar man ett samtal om klimatförändringarna? Vilka frågor ska man ställa så det blir ett bra och konstruktivt samtal? Det är så lätt att förstöra stämningen på en middag el dyl. Hur ger man släkt, vänner och grannar goda råd utan att de ska hamna i försvar?

Tack för denna viktiga fråga från en av våra följare!

Denna typ av frågor ser vi diskuteras mycket i olika klimatforum. Och även bland psykologiutbildade förs diskussioner runt hur man ska eller inte ska prata om klimatet med de som inte är lika engagerade som en själv. Det finns ingen entydig forskning att referera till så vi kommer därför lyfta fram några olika idéer utifrån psykologin i stort och utifrån mer klimatpsykologisk kunskap.
 

För det första så är det viktigt att fundera över varför du vill ha dessa samtal med vänner och familj. Ofta går man in i en diskussion med motivationen att vilja förändra den andre. Man vill att samtalet ska leda till att den andre blir mer engagerad eller tar steg att börja förändra saker i sin vardag. Ett tips här är att släppa den motivationen. Ofta känner motparten om någon annan vill att man ändras och vi människor har då en tendens att vilja göra tvärt om. Vi vill helt enkelt bestämma själva.

Men vi vet också att ju mer det blir naturligt att prata om något i vardagen så förändras sociala normer, därför är det viktigt att prata om klimatkrisen. I tidigare inlägg på vår sida så kan du läsa om hur klimatfrågan är kollektivt förnekad i vårt samhälle. Det är något som i vardagssamtal undviks. Men ska vi få till en förändring så behöver detta pratas om mer och mer och bli en naturlig del i alla samtal och situationer i vårt samhälle. 

Klimatforskare Martin Hultman skriver i en text i tidningen Effekt (effektmagasin.se/vi-lever-som-om-vi-ingenting-visste) vad som händer om vi inte går emot normen: ”Om vi inte gör det så är vi med och upprätthåller det socialt organiserade förnekandet av klimatförändringarna. Om vi inte agerar blir vi passagerare i en bussresa mot avgrunden.” Det är som att sitta tyst när någon blir mobbad eller då någon uttalar rasistiska kommentarer. Hultman skriver vidare att klimatkrisen idag är som elefanten i rummet i många sammanhang och poängterar: ”Efter att vi har uppmärksammat elefanten måste vi börja prata om den. Vi måste diskutera klimatförändringarna hela tiden och inkludera frågan i alla handlingar. Annars kommer situationen inte att ändras.”

En väg in att börja prata om klimatkrisen utan att allt för mycket köra rakt in i ett motstånd är att börja tala utifrån dig själv. Tala om din egen oro/sorg/ilska, ditt eget engagemang och egna förändringar du gjort. Lägg sedan märke till hur den andre reagerar. Det som är bra med att tala med vänner och familj är att människor tenderar att vara mer mottagliga för information och inspiration från personer de redan tycker om och delar liknande värderingar med. Det du kan märka är att en hel del personer faktiskt kan bli nyfikna om de ser att du hittat sätt att förändra något som till och med lett till andra positiva saker i ditt liv. Lyssna gärna på ”Klimatpodden” avsnitt 51 med armbryterskan Heidi Andersson. Hon är en aktiv omställare och berättar hur många blivit nyfikna och velat veta mer när de ser hur hon och hennes familj lever.

Om personen du pratar med däremot hamnar i olika förnekanden och försvar och visar sig ovillig att prata vidare om ämnet så acceptera det. Gå inte in och argumentera för mycket då argumentation ofta leder till att den andre pratar ännu mer utifrån sitt förnekande och blir mer fast i sin åsikt istället för att gå mot förändring. Tänk istället att du kan ha sått ett frö och nästa gång personen stöter på klimatfrågan eller nästa gång du nämner något om den så kanske personen är lite mer mottaglig. Tänk även på att inte börja ge råd om personen inte har bett om det. Det har precis som argumentation en tendens att göra att personen istället blir irriterad och mer ovillig.

Detta kan vara några vägar för att börja prata om klimatkrisen. Men vi vill också nämna att det inom klimatpsykologin samtidigt finns en diskussion runt om vi alls ska lägga tid och energi på människor som inte redan är engagerade till viss grad. Det finns forskning som visar att bara en viss del av befolkningen behöver börja agera annorlunda för att det ska bli en social tipping point där resten hänger på. Se tidigare inlägg på vår sida om det. Eftersom tiden är kort och vår energi är begränsad så är det viktigt att fundera över vad som är mest effektivt att lägga tid på. Men innan vi ens pratat med dem vi har i vår närhet så vet vi faktiskt inte hur nära ett engagemang de befinner sig. Så prova, var nyfiken och se samtidigt till att ta hand om din egen energi.

Vänligen/ Sofia Viotti, leg. psykolog, genom Klimatpsykologigruppen