"Ofta pratas det om att människor är själviska, ignoranta och giriga och att det är en anledning till att fler inte engagerar sig i klimatfrågan. Är det så?" 

"Ofta pratas det om att människor är själviska, ignoranta och giriga och att det är en anledning till att fler inte engagerar sig i klimatfrågan. Är det så?" 

(En omarbetad dialog från ett klimatforum)

"Vår erfarenhet är att det är vanligt att klimatforskare och miljöaktiva talar om att människor är själviska, egoistiska och giriga och menar att detta skulle vara orsak till att de inte engagerar sig för klimatet. Idén om människan som självisk, girig och egoistisk är problematisk utifrån psykologiskt perspektiv. Många decenniers socialpsykologiska och sociologiska studier ger en annorlunda bild. Från ett psykologiskt perspektiv är människan mer komplex än vi normalt kanske tänker. Att någon utför en självisk handling är inte detsamma som att den är självisk/har en självisk personlighet. Och tanken att det skulle vara girighet och själviskhet som är orsak till människors attityder, beteenden och ointresse för klimatet finns det inte stöd för inom beteendevetenskaplig klimatforskning. 
 

Det är ett stort problem idag att många personer i klimatdebatten inte baserar sina uttalanden runt mänskligt beteende på resultat från forskning och att man därför inte utgår ifrån vetenskaplig kunskap när man sedan väljer metoder och strategier för att få till en förändring i människors beteenden. Om vi utformar information och strategier baserat på vår egen känsla eller tyckanden når vi inte heller effekt hos mottagaren. Vi måste därför vända oss till den psykologiska och sociologiska vetenskapen för att förstå människors beteenden kopplade till klimatfrågan."

"Så vilka beteenden/mekanismer är det som istället är orsaken till det som gärna tillskrivs själviskhet/girighet?"

"Vi ska lyfta fram några centrala slutsatser från de senaste decenniernas forskning runt mänskligt beteende kopplat till klimat och miljö. Men det är viktigt att tänka på att detta är en oerhört stor forskningsfråga eftersom vi människor styrs av väldigt många olika faktorer i våra beteenden. 
Det som brukar framstå som att människor drivs av girighet och själviskhet handlar istället ofta om att vi människor drivs av att vilja passa in i den norm som finns. En av de största drivkrafterna hos människan är nämligen behov av social trygghet och att passa in i gruppen. Detta mänskliga behov är betydligt starkare och påverkar oss mer än tex. pris på varor och tjänster och egen belöning. Men tyvärr är pris och ekonomiska vinklar det som vi i svensk klimatdebatt fokuserar väldigt mycket på. Det är sällan som klimatproblematik analyseras ur beteendevetenskapliga perspektiv på ett seriöst och vetenskapligt grundat sätt där man faktiskt frågar psykologer och sociologer som studerat klimatfrågan.
I studier på klimatbeteenden är resultaten tydliga: beteendeekonomiska faktorer är underordnade sociala faktorer. Vi tenderar att påverkas mer av vad gruppen tycker om våra beslut och val än vi påverkas av egen ekonomisk belöning. Det vi tenderar att värdera högst och det vi tenderar att fokusera vår energi och våra beteenden emot är att göra val som gynnar vår sociala position i gruppen/samhället. De värderingar och beteenden som är normativa/uppskattade/gynnade/främjade/belönade i de grupper vi lever i och/eller identifierar oss med, både gällande större grupper (kultur, land, samhälle) eller mindre grupper (lokalsamhälle, familj, arbetsplats, grannskap, fotbollsförening etc.) är de vi tenderar att välja och rikta våra beteenden emot.
Lösningarna runt mänskligt beteende kopplat till klimatet kan inte inriktas på att hantera girighet och själviskhet eftersom forskningen inte ser detta som orsak till beteendet. För att skapa framgångsrika åtgärder behöver vi rikta fokus på de bakomliggande sociala och kulturella faktorer som orsakar gruppbeteendet som utåt sett kan se ut som girighet och själviskhet men i själva verket handlar om sociala normer."

"Jag ser en intressant paradox. Om maximal egennytta/individualism är normen i en grupp så innebär det att individer i gruppen kommer sträva efter detta...för att passa in i gruppen...dvs sträva efter individualism för att passa in i kollektivet..."

"Ja precis och det intressanta är att även om normen är egennytta så innebär det inte att människor i grunden känner så. Men det är oerhört stigmatiserande hos människor att visa att man tycker och känner annorlunda. Många psykologer får lyssna till personer som blir utbrända och hör ofta människor som säger: 
”Alla andra vill ha det så här, alla andra tycker det är viktigt att tjäna mycket pengar och köpa en massa grejer.” ”Hur kan du veta det? Har du frågat dem?” ”Nej, men det ser jag på beteendet.” ”Men du hade samma beteende. Betyder det att du kände att det var viktigast?”

Så det är viktigt att förstå att våra beteenden kan vara starkt socialt anpassade medan vi inombords värderar andra saker. Det finns en känd studie av Solomon Asch som visar på detta (se video här: https://www.youtube.com/watch?v=qA-gbpt7Ts8). I studien så fick en försöksperson titta på några linjer med olika längd i ett rum tillsammans med en grupp människor. Sedan frågades försökspersonen om vilken av 3 linjer som var lika lång som linje A. Den som tittar på bilder från experimentet ser tydligt vilken det är. Men då de andra personerna i rummet (som ingick i experimentet och var tillsagda att säga fel men samma svar) lyfte fram en annan linje som den som motsvarade A så valde en majoritet av försökspersonerna samma linje som gruppen, trots att personen till en början varit helt säker på sitt eget val. Vid intervjuer med försökspersonerna framgick att de inte ville gå emot gruppen trots att de visste att de hade rätt. Men kanske ännu mer fascinerande är att en del även började ifrågasätta sitt eget omdöme. Detta visar på hur vi människor har starka drivkrafter till att vilja göra som gruppen.
Men så finns det alltid några personer som inte är lika gruppberoende. Och när någon av dessa som ibland kallas för “early adopters” börjar agera annorlunda så hänger efter ett tag några med. Och när det är tillräckligt många som börjar agera annorlunda så når man en social tipping point. Man brukar tala om att gränsen ligger på ungefär 10-25% av befolkningen (lite olika siffror i olika studier. Kolla gärna in detta klipp: https://www.youtube.com/watch?v=qhY2y__43z8). Så vi behöver människor som vågar vara early adopters och som står ut med att i början vara motarbetade" 

Anna Maria Olofsgård, sociolog och Sofia Viotti, leg. psykolog genom Klimatpsykologigruppen